En sista ritt

Det är lätt att bli stressad av allt kul som händer.

En barnlek om man alltid varit stressad.

Om jag nu varit det eller bara inbillar mig, det finns folk som gör mer än mig.

Men man ska inte jämföra sig med andra.

Man ska sova åtta timmar och springa några mil. Inte varje dag kanske, men varannan.

Allt kan man inte avsäga sig.

Men när morgonen är tidig kan man se solen avsäga sig dimmorna som döljer sikten under sensommaren.

Några sista vinster innan mörkret får ta över för i år. En sista glödande ritt mot mörkret.

Tystnaden och vilan ligger bortom.

Jag vill stå under den brinnande soluppgången och låta den bränna bort kylan från min kind.

Lyckas fånga horisonten.

Lämna en kommentar